Stockholm Triathlon har verkligen bjudit på blandade känslor. Gårdagen bjöd på strålade sol och sommarvärme. Samtidigt som Sveriges Triathlon-stjärna Lisa Nordén gjorde ett jätte fint lopp och kammande hem guldet på VM i Stockholm fick vi veta att triathleten Pontus Schultz hade avlidit under ett cykellopp i Frankrike. Jag ryser i hela kroppen nu när jag skriver det här. Fredrik hade kvalat till Hawaii och såg självklart fram emot det. Jag känner inte Fredrik men blir förstås väldigt illa berörd. Det ligger så nära.

Idag var vi tillbaka på bana igen. Eller snarare vid sidan av banan. Det bjöds på höstvindar och regn i luften. Vi hade en bra känsla av tävling med oss från gårdagen, trots väldigt tragiska besked. Vi agerade hejarklack under några timmar imorse innan det blev dags för TEAM VL HÄLSA att mötas upp för lite snack inför Stafetten. TEAM VL HÄLSA skulle bestå av Viktor på simning, Jaime på cykel (vilket dock fortfarande var oklart imorse då han varit sjuk) och Kenth på löpningen. Jaime verkade vara pigg och ungefär en timme innan beslöt han sig för att starta och farten på oss alla blev en aningen uppskruvad. Starttid började närma sig och cykel skulle ställasin, clips skulle bytas, gröt skulle ner i magen. Viktor kom ner till start precis när simmarna fått sin genomgång och det blev dags för dem att inta plats. Jag kände på mig att det kan ha varit på håret för honom, men förstod också att det skulle lösa sig då Viktor är van att slänga sig ut i vattnet.

Med facit i hand gjorde våra killar en grym stafett. Viktor var andre man upp ur vattnet och inte speciellt många meter efter den förste. Jaime fortsatte trenden som andre man in på cykel i växlingsområdet för att skicka ut Kenth på löpningen. Med 10 sekunders marginal gick Kenth in som andre man i mål. Som ni förstår resulterande detta till en topplacering iform av en 2a plats utav 61 startande lag. Bra jobbat! Killarna hade förstås ett bra support-team och hejarklack som bestod av mig, Sara, Jessica, min syster Sandra och hennes Andreas.

Det var stor skillnad på triathlontävling här i Stockholm i år tillskillnad från de tidigare åren då tävlingen känts mer centrerad och lättsam för oss åskådare. I år bjöds Sverige och Stockholm på ITU World Triathlon vilket gjorde att det blev något helt annat. ITU World Triathlon är en serie tävlingar där världens bästa athleter tävlar mot varandra och den som samlar flest poäng under året koras till världsmästare i slutet.  Tyvärr var det lite körigt som support-team då det var ett stort område att röra sig i. Vi kutade från simningen till växlingsområdet som var ett extremt avlångt växlingsområde, vidare till cyklingen för att heja på Jaime när han varvade för att sedan kuta vidare för att hinna ta oss från Stadshuset till Slottsbacken och mål för att möta Kenth. Vi uppdaterade de andra killarna via sms om att Kenth var i mål. Som sagt en aningen hektiskt när man supportar snabba killar. Men jag tänker verkligen inte klaga över deras prestation som var väldigt fin. Samtliga gjorde väldigt bra ifrån sig.

Det var en stor tävling och jag förstår att det kräver sin man för att organisera och få det bra. Speciellt med tanke på alla förändringar från tidigare år. Men jag kan tycka att funktionärerna borde veta mer om själva tävlingen. Vi mötte väldigt många funktionärer som gav svaret- ”Det har jag ingen aning om”. Och det var inga avancerade frågor vi ställde. Sedan kan jag tycka att det var lite synd att stafettlaget startade så snart efter damerna. Viktor och de andra fick ingen optimal simning då det skulle igenom ett hav av bröstsimmande tjejer. Jag simmar själv bröstsim och hade känt mig extremt ivägen. Men som alltid var det väldigt kul att se alla triathleter tävla. Sedan tycker jag att publiken ska rycka upp sig lite i Stockholm. I Kamlar var de tydligen grymma. Likaså i Arvika och även ute på lilla Saltarö. Stockholmarna verkar lite trötta. Nya tag till nästa år?

Nästa år kanske vi tjejer också borde ha ett lag? Heltklart värt att fundera på.

Viktor ute i vattnet.

Jaime på cykeln.

Kenth på upploppet i Slottsbacken.

 

 

 

 

4 svar på ”ITU World Triathlon Stockholm 2012”

  1. Vad kul att det gick så bra för dem! :)

    Triathlon verkar vara grymt roligt. Måste nog få till något sådant lopp nästa år jag med..:)

    1. Ja det var verkligen kul att vara hejarklack och support. Dock svårt att hänga med i svängarna. :)

      Ja jag känner likadant. Heja oss!

  2. Jag har varit funktionär vid många olika typer av cykellopp och var funktionär även i söndags vid cyklingen. Måste säga att aldrig förut har jag varit med om att få så dålig information som vi fick i söndags. Det lilla vi fick reda på var vad vi hann googla oss fram till själva på våra telefoner den lilla tid vi hann med det. Det minsta vi hade velat veta var ju vilka olika starttider de olika grupperna hade och deras sträckor. Det var kul att vara med under dagen för att se alla tävlande, men som sagt trist att få så lite förhandsinfo. Och jag håller verkligen med dig om att publiken var skitdålig på att heja, jag och min klubbkompis från Hofvet var funkisar vid Munkbroleden och vi hejade i alla fall så vi var helt hesa när vi kom hem på eftermiddagen :-)

    1. Millis va bra av er att ställa upp och hejapå som sjutton. Det är guld värt. Synd att ni fick så dålig info. Det finns utvecklingspotential då med andra ord. Nästa år borde kunna bli grymt bra. Grunden finns.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.