TOPPTUR & KALLA HÄNDER

Nu längtar jag från mitt innersta efter snö och vinter; drivsnö – flingsnö – glitter – kornsnö – kramsnö – nysnö – packsnö – skare –  snödrev – snöstjärnor – snöstorm –  yrsnö, snöänglar och pudersnö. 

Topptura och åka skidor tillsammans med nära, kära, vänner och bekanta. Fredag eftermiddag inne på kollegas kontor mitt i prat om hur vi såg helgen framför oss – i samma andetag som vi började prata om hjortnmyr och svampskog kom hagel smattrandes utanför fönsterrutorna på Villagatan, Östermalm i Stockholm. Kastade mig mot fönsterrutan och utbrast någon from av glädje inför detta. Många i huset blir inte längre förvånade eller överraskade av mitt övergillande till vinter. Att nu få plocka fram vinterkläder: som handskar, mössa, vinterjackor och andra varma plagg och för att inte tala om – det skidorna är väldigt mysigt! Har dock blivit allt mer kall om mina händer tyvärr, och går redan nu runt med tjocka tumhandskar.

I samband med genomgång av handsksamlingen – precis i denna stund inför kommande vinter blir det tydligt att jag är särskilt förtjust i handskar från just Hestra. Varma, funktionella, snygga handskar –  som dessutom har en lång livslängd om man tar hand om dem. Värda varje krona. Ljuvligt för själen att hitta favoriter som underlättar alla dessa lyxval i livet.

I samarbete med Addnature

MTB på Idre Fjäll

Inleder även andra omgångens semester med cykling i fjällmiljö. Mjukstartade med en semestervecka i Åre för att återgå till jobb och nu uppstarta igen med långhelg i Särna, cirka 4 mil från Idre Fjäll, där en av cykeldagarna spenderades.

Idre Fjäll är en lekfull plats i fjällmiljö. Under vintern kombinerade vi skidåkning med ridning i Idre. Perfekt för en som älskar skidåkning och tillbringat otaliga timmar på hästryggen som barn. Drömmig kombination! Nu när jag upptäckt cykling i fjällmiljö känns detta också som en rimlig kombination – det nyupptäckta möter det barndomstrygga.

Liftburen cykling är inte alls tokig när man får ett bra åk. Precis som på skidor vintertid. Det är underbart att topptura – hjärta och lungor får jobba plus att man som oftast, med lite tur får ett fint åk eller fler beroende på. Att ta liften direkt till åket är också skoj, plus att man får tid att snicksnacka med vännerna om åket som var eller om nästa åk.

Vi tog ett varv runt fjället som bjöd på varierande leder i form av grön, blå och röd. Flowiga skogsstigar med några fina uppförs där benen och lungorna fick jobba. Bra sätt att umgås med sina likasinnade vänner på.

Idre bjöd på bra kurvtagningsträning – vilket jag behöver träna extra på, och gärna utan att slå ihjäl mig. Det kändes snällt i Idre. Finns många fina alternativ i Idre för att få en längre sammansatt runda. Uppskattar att vi kunde cykla från downhill in på leder med mer lättcyklad, lekfull och pulshöjande terräng. Inte ett blåmärke från denna resa – men många andra fina minnen fick jag med mig från denna tjejkompishelg.

Cykla mountainbike i Åre

Semestertider, semesterplaner och det ljuva livet. Har du inte cyklat downhill tidigare, gör det! Kan nu ticka av min första cykelsemestervecka som inte inkluderat en landsvägscykel. Spänd av förväntan inför min downhillpremiär på cykel, kikade jag om och om på youtubefilmer – personer som filmat när de cyklat den omtalade shimano-leden i Åre Bike Park, en led som på förhand såg ut att vara en riktigt flowig led att ta sig nedför. Filmsnuttarna framkallade samma härliga känsla som att visualisera ett flowigt åk på skidor.

Försökte suga åt mig av värdefulla downhill-tips innan denna semester. Tips som att hålla tyngdpunkten placerad långt bak på cykeln, pedalen mitt under foten och inte främre delen av foten, så som jag är van att cykla längs landsvägarna. Ligga ner i kurvorna, bromsa innan om nödvändigt, rulla ut ur med fart. Självklart kanske, men bra saker att bli påmind om. Upptäckte mountainbike under förra sommaren – en rolig upplevelse och utanför min komfortabla zon. Mod – mitt ledord under 2018 tog sig bokstavligen i uttryck under just den sommaren – många blåmärken och skrubbsår har jag samlat på mig och fler visar det sig bli.

Årevistelsen förra veckan skulle inledas med uppvärmning längs någon fin fjälltrail på mountainbike. Det hela landade i att vi rullade med bilen mot Storulvån och beslöt oss för att testa Storulvån – Blåhammaren efter att ha läst några som skrivit om hur flowigt och fint det var att cykla ner från Blåhammaren. Själv verkar jag tro att jag behärskar precis all cykling. Ibland är det bra att inte veta allt i förtid. Tur och retur Storulvån – Blåhammaren blev en ordentlig utmaning för mig. Ni som har sprungit eller hikat den leden förstår säkert utmaningen i den här turen på cykel? Finns knappt en yta som har min hudfärg längre. Tack underbara vyer och fantastiska sällskap för fem timmar och tjugo minuter på fjället.

Dag 2: äntligen skulle vi inta backen! Med pirr i magen hade jag gått runt och längtat efter shimano-leden, det skulle också kunna bli en stor besvikelse. Men som bekant, längtan är som hunger, den bästa kryddan. Efter rundan dagen innan var jag beredd på att köra vilket stup som helst ner från Åreskutan, om det bara var lite mindre stock och sten. Och eventuellt någon bäck mindre att lyfta cykeln över. Dessa fem timmar och tjugo minuter tillsammans med cykeln på fjället var bra träning. Inte särskilt pulshöjande, men jag fick träna på precis allt annat under denna runda.

Började dag-två-morgonen hos Åreguiderna för att välja ut cykel inklusive skydd – viktigt att se parkrätt ut – enligt sällskap och Jesper på Åreguiderna som gav mig en fin introduktion av utrustningen. Blev kittad med fullfacehjälm, skottsäkerväst, skydd på armbågar och knän. Oväntat flexibelt ekipage trots denna mundering.  Full av förväntan med solen i ögonen och Åres förmodligen varmaste dag för denna sommar – tog vi oss upp i VM6:an för att mjukstarta med Serpentinen och fortsätta upp med Hummelliften vidare på cykel längs Organic och Månskogen som skulle ta oss till Gondolen, där vi vidare klev in i liften mot skutan för den riktiga uppvärmningen i Easy Rider. Tur jag hade övat sten fem timmar dagen därpå även om detta skulle vara easy. Därefter tror jag att vi tog oss till den efterlängtade Shimano-leden. Äntligen! Hade ju sett flertal personer njutit sig igenom banan med varierande höjd över hoppen. Därefter gick VM6:an varm, Serpentinen ner, Hummelliften upp, Örnnästet för att sedan komma in på shimanoleden.

Fyllde ut cykeldagarna med nya utmaningar, som tillägg med Månskogen och Getrappet. Getrappet var rolig och stor utmaning. Man förstår att det är en bit kvar i utveckling då blå är en utmaning.

GETRAPPET – BLÅ
Fortsättning på Månskogen som börjar vid Solstigen och en av Åreskutans mest populära leder. En slät singletrack med fantastiska kurvor som är enkel att cykla, men svår att cykla riktigt fort på. En utmaning för alla nivåer av cyklister!

Downhill är helt klart att rekommendera som ett härligt semsteräventyr tillsammans med familj och vänner, som en skidresa på sommaren! Kan även rekommendera att packa med XC, landsväg, barncyklar och varför inte elcykeln också. Finns många fina platser att upptäcka Åre omnejd. En fin dag tar man gärna ett dopp i någon härlig fjällmiljö.  I Åre finns leder som ska passa alla, från nybörjaren till adrenalinjunkies.

Är du precis som jag ute efter en mountainbike, kan jag rekommendera att kika in hos Bikester.

Cykla fjäll och downhill – hyllningsvärd semesteraktivitet!

I samarbete med Bikester.