Terränglöpning är en favorit och det känns som att det verkligen är en löparform som passar mig bra. Jag älskar naturen och njuter verkligen av luften och tystnaden där. Förutom idag då Anja Pärson tog mig igenom dagens löppass i skogen med hennes sommarprogram.
Underlaget varvades med grusstigar, gräs, jord och sten. Jag gillar när underlaget är ojämnt och när vägarna är knixiga och kuperade. Det blev nio kilometer i skogen. Inget långpass bara så långt som just den här skogsrundan tog mig. Kul att utforska och hitta nya potentiella favoritrundor. Underbart för kropp och själ. Längtar verkligen till Tjurruset nu. Då blir det terräng som heter duga.
Självklart hade jag strumpor från GoCoCo och idag deras Kompressionsstrumpor som ger ett fantastiskt stöd för vaderna.
Löparjackan är en Nike Cyclone Vapor löparjacka som stänger ute regn och vind utan att kännas tung. Den är tunn och behaglig att springa i, har en justerbar huva, elastiska muddar i ärmslutet. Vill man går det att packa ihop jackan i en egen ”påse” i en ficka bak.
Ja terränglöpning is the shit. Jag kan inte vänta till Tjurruset utan tänker ge mig på Stockholm Trail innan dess..
Ja Ulrika det är grymt peppande med terräng. Jag är också sugen på Stockholm Trail. Men måste tyvärr avstå i år. Nya tag nästa. Lycka till!
Roligast är det att springa i skogen!
Ja visst är det fantastiskt Sofia. Men nu gissar jag att det är cykel för hela slanten. ;)
Tycker också bäst om terränglöpning, men det får vänta ett tag för mig. Snö och is kvar i skogen. Men det gör inget, jag kan vänta.
Tjurruset har alltid lockat ändå, det ska bli kul att få följa dig Åsa.
Johanna häng med på tjurruset! :D
Härligt att ni har snö kvar hoppas att det ligger kvar ett tag till. Det visar sig bli en Åre-resa till.
Terränglöpning är grejen! Allra mest på de små, ibland obefintliga stigarna och myrarna vid vår fäbodstuga.
Läste på twitter att du inte mådde bra nu, krya på dig!
Tack snälla Jonna. Ibland vill inte kroppen hur mycket man än försöker peppa den. :)
Håller helt klart med dig. Ibland kan jag sakna myrarna där hemma i norr. Och skogarna som jag känner till. Gillar att springa där vägen och stigen är obefintlig.
Åh, jag är ju en riktig asfaltsnötare och borde verkligen bjuda kroppen på en och annan skogsrunda… Ska verkligen försöka med det när jag är fit for fight att springa igen, det är ju faktiskt riktigt härligt nu när du säger det… :)
Jag behöver av någon outgrundlig anledning sällskap när jag ska springa asfalt kan inte njuta på samma sätt som jag gör i skogen.
Jag är en riktigt skogsmulle som fascineras av storstaden och det sociala som den kan erbjuda. ;) Vore härligt att kunna ta en runda tillsammans snart och gå igenom våra liv. :) STOR KRAM