När man har legat i sjuksängen några dagar och inte kunnat träna, då blir man glad över att få träningsglädje med posten. För någon/några veckor sedan kom en skiva med posten.
En film från Super Saturday 2010. Super Saturday är ett av mina trevligare träningsminnen från det gångna året. I dag slängde jag in skivan i datorn och fick mig några minuter härlig glädje. Såg även skymten av mig själv. Det blev en otroligt lyckad träningsdag med många härliga möten och massor med fantastisk träning. Du kan hitta mer om den dagen här.
Tack Les Mills!
Ursäkta min rant, men skivan för mig personligen blev en besvikelse, det är 0% inlevelse.
Enda intryck jag fick, jaha massa studsande människor och en galen snubbe som skriker i början. Man måste förstå och leva sig in i LesMills-kulturen för att kunna återge känslan av SuperSaturday. Var är alla höjdpunkter från passet, alla topparna där man känt adrenalinet enda ut i fingerspetsarna. Showen är dessutom filmad snett uppifrån och bakifrån.
Buuuuuu, 2:a gången jag får se minnes-DVD och blir bara trött.
Som tur så gjorde så finns det youtube, där både jag och andra skapar gemensamt. Det tar 4 månader dessutom att göra en 4 minuters DVD.
Som tur kan jag klippa ihop egen minnes-DVD och njuta av den. Jag är en glad amatör som har känsla för träning.
Jag förstår dig Vladi! För mig var det kul att få skivan oavsett vem som har gjort den eller hur den är gjord. Jag blev glad av minnet över hur fantastiskt kul jag hade. :)
;-D
Meeen du Åsa, han Jonas är ju superintressant. Ska på hans färeläsning i Borås i Februari… asintressant!
Jag vet! Du måste läsa hans bok ”Den Nakna Hälsa” Jag har precis börjat och kan inte sluta och reflektera över hur vi lever i dag. Intressant!!! Jag måste också få lyssna mer på Jonas när jag är klar med den här boken. :)