Idag har jag äntligen sprungit den omtalade stigen. Jag och Kenth sprang ungefär nio kilometer på Prins Bertils stig medan Sara och Viktor tränade slingträning på en strand längs havskanten. Vi gjorde några stopp för att kolla stigens historia och ett stopp för en snabb fotografering. Kenth är en bra löparcoach som fick mig att glömma mina tunga ben. Sara och Kenth har rätt. Den här rundan är fantastiskt fin och jag skulle verkligen vilja springa loppet i prinsens minne just för att jag har förkärlek för den här sortens terräng och för att man knappt kan tänka sig en bättre miljö att springa i. Här kan man göra valet om man vill springa en mil eller en halvmara. En mil här skulle passa mig bra.

4 tankar kring ”Prins Bertils stig”

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.