Ja kära ni den här veckan har varit en liten svacka i träningen. Jag har känt mig orkeslös och inte hundraprocent taggad eller motiverad till träningen, även om fantastiska vårtecken har visat sig.
Det har varit en sån vecka då jag har gjort mitt jobb men inte mycket mer. Igår hade jag lika gärna kunnat slänga mig ner i soffan efter jobbet. Men det är inte riktigt min grej, så istället blev det åtta kilometer löpning. I VÄLDIGT lugnt tempo ska tilläggas. Jag behöver fler lugna och helst långa pass på mitt schema, eftersom jag gärna rusar på när jag springer. Därav anledningen till att jag föredrar milen eller kortare lopp/rundor.
I går hade jag sällskap, då går det bättre för mig att ta det lugnt. Känslan var att jag hade kunnat springa i det där tempot ett par timmar. Måste testa det! Mitt sällskap som kört ett pass innan, tog slut på energi. Vi valde att känna oss nöjda med en otroligt social och uppfriskande stund. Vädret och luften var verkligen helt fantastiskt igår. En annan reflektion är att, Åsa behöver lära sig att alla pass och alla träningsveckor inte kan vara på topp.
– From iPhone
Tack snälla ! Det känns overkligt roligt. Tycker det låter klokt att lyssna på kroppen och inse att alla veckor inte blir toppträningsveckor. Jag har också svårt för ”lite lagom”. Just nu är den utmaningen ett faktum, men är lättare än innan ;)
Kram
Låter helt fantastiskt Sandra! Ja jag börjar förstå det på äldre dar. ;)