Jag är långt långt ifrån en fullfjädrad frisimmare, men det tar sig. Idag lyckades jag simma 1000m frisim som kändes helt ok. Har inte lärt mig voltvända så det blir onödiga stopp. Ska försöka ta hjälp av någon som kan lära mig det snart. Börjar känna mig redo för det. När jag frågade hur lång Viktor simmat idag under deras träning blev svaret inte så långt. Längre än mig? ”JA!, vårt insim var säkert 1300m”. Å vad jag längtar efter att vara där. Gissar att det bara är att nöta. Behöver nog träna tillsammans med någon slags grupp för att inte bli uttråkad. Som det är nu slutar jag inte för att kroppen är slut utan för att jag känner mig nöjd på att simma. Men frågan är bara vad det är för grupp jag ska simma tillsammans med. Nu har jag i alla fall tagit mig i kragen och köpt årskort i stället för att betala dyra inträden varje gång.
Det var så jäkla skönt att simma efter alla mil i bil!