Simning som rehabträning

Mycket simning på bloggen nu. Det hade jag aldrig kunna tro och mer ser det ut att bli.

Efter att ha stått i diverse dåliga ställningar pågrund av ryggont under två hela dagar har ländryggen känt sig väldigt trött och slut på eftermiddagarna. Jag kompenserar och det gnager på resten av kroppen. Tack och lov är detta övergående. Fick veta av min MR att ryggen såg ganska bra ut. Det var inte något diskbråck. Däremot har jag några buktande diskar som trycker på. Så kallad diskutbuktning. Vanlig åkomma.

Besvären för min del yttrade sig först som en sträckning eller bristning i baksida lår. Fick även rejält ont i rumpan, höften och vaden. Men även strålningar i ryggen och stickningar i foten när jag tappade magstödet vid träning och framförallt vid löpning. För en vecka sedan tilltog trycket, jag blev orörlig med en hemsk smärta.

Nu är kroppen på helt rätt väg och borde vara på banan väldigt snart om jag gör mina hemläxor. Fint att veta vad jag måste göra. Hurra för min kropp! Love You!

Annars har jag känt mig slut, tom och ledsen efter jobbet både igår och idag. Åkte hem och somnade tidigt igår. Var så otroligt trött. Kände ungefär samma känsla idag. Fick dock lite energi längs vägen hem idag. Tog mig till simhallen. Började besöket liggandes i en tom bastu för att få upp värmen i min stela kropp innan uppvärmningen i simbassängen. Till min glädje var vi max åtta personer inne i simhallen under den tiden som jag var där. Jätte skönt. Tackar det fina vädret för det.

Måste säga att mina gånger på crawlkursen har mest gjort mig förvirrad i det hur man egentligen ska lära sig frisim. Jag har lyckas förstå det mycket bättre genom att lyssna på tips från duktiga simmare som Josefin Lillhage och Viktor. Hoppas på att det ska lossna ordentligt snart.

DONT’T COUNT LAPS. MAKE EVERY LAP COUNT!