Träning i Hellasgården

Hellasgården är en av mina favoritplatser i Stockholm. I lördags var jag där och körde Swimrun, i söndags badade tillsammans med syster och hennes son – 1 år gammal. I dag fikade jag och hängde tillsammans med Sara, innan våra respektive träningspass. Sara körde redcord, jag skulle simma – var planen, innan jag tappade mina simglasögon. Ändrade mina planer och fick till jättebra terränglöpning.

Det finns verkligen något för alla i Hellas. Hellasgården är en kort och gott en grym mötesplats i Nackareservatet. Semesterplats på hemmaplan. Där kan alla mötas för bad och fika – i anslutning till hundpromenad, rullskidspass, cykling, simning, löpning, tennis, minigolf, träning i utegymmet eller vad man bäst tycker om att göra.


Bild Sara.

KEBNEKAISE

I dag har jag varit upp på Kebnekaises sydtopp, 2097,5 meter över havet. Häftig naturupplevelse! Utsikten på själva toppen var inget att skryta med, men utsikten påvägen upp var magiskt fin. Lugn topptur och vi kunde njuta av naturen. Är riktigt sugen på att gå upp igen, för att se vilken tid jag skulle kunna ta sydtoppen på – upp och ned. Fick även upp ögonen för “klättring”. Lätt klättring, men kul att testa något nytt. 

Dagen bjöd på fyra årstider – älskar det!

POLCIRKELN 

I går tog jag mig till Polcireln för att möta upp Viktor. Regnet hade börjat några mil innan Polcirkeln. Har stannat på fina platser längs vägen. Tog en extra tur till Lantto, för att ordna med nattens boende. Under denna tur (i bil – för min del) regnade det kraftigt på Viktor under hans nästkommande 70 km. 

Är extremt tacksam över alla snälla människor som tänker på Viktor och stöttar honom längs denna resa, på cykel från Smygehuk till Kebnekaise.

Förstår varför Sofie älskar Lappland. Naturen är så fin. Det känns sunt att skogen får leva vidare. Lappland utgör ungefär en fjärdedel av Sveriges yta och är också Sveriges största landskap, och kallas ibland “Europas sista vildmark”. Mer vildmark, tack! 

CYKELLYCKA

Underbart att vara igång med cyklingen igen, efter en riktigt dåligt cykelhöst-/vinter och vår. Nu är sommaren här och även min cykling verkar vara på gång. Cyklingen ger inte minst fin träning ­– den ger även bra med utrymme för tankar. Min vardag ger annars alldeles för lite tid för reflektion. Något jag ska bli bättre på igen. Jag är en tänkare, som inte tillåtit mig att tänka det senaste året…

När jag sitter på cykeln, då sitter jag där – och får jag verkligen utlopp för mina innersta tankar. Många gånger brukar jag säga att löpning är den bästa terapin. Cyklingen slår faktiskt löpningen i det avseendet. I dag kom jag att tänka på min fantastiska morfar, som tyvärr inte är med oss längre – och vad han tillfört i mitt liv under hans tid tillsammans med oss. En av alla tankar under detta cykelpass… En fin känsla, att tänka på vad som faktiskt betyder något. Minnet av honom betyder något alldeles speciellt, och han är värd alla tankar.

Cykelträningen är verkligen rolig! Det är på tiden att bli mer cykelstark och gå på djupet med innehållet av mina cykelpass. Varför inte ha som mål –> att bli en starkare cyklist.
I dag passade jag på att ge mig ut efter att de flesta sommargäster landat i sina “stugor”här på ön. Kvällar på helgdagar är den bästa tiden att cykla på längs landsvägarna. Helt klart värt att tända grillen någon timme senare än grannskapet.