Träning i Hellasgården

Hellasgården är en av mina favoritplatser i Stockholm. I lördags var jag där och körde Swimrun, i söndags badade tillsammans med syster och hennes son – 1 år gammal. I dag fikade jag och hängde tillsammans med Sara, innan våra respektive träningspass. Sara körde redcord, jag skulle simma – var planen, innan jag tappade mina simglasögon. Ändrade mina planer och fick till jättebra terränglöpning.

Det finns verkligen något för alla i Hellas. Hellasgården är en kort och gott en grym mötesplats i Nackareservatet. Semesterplats på hemmaplan. Där kan alla mötas för bad och fika – i anslutning till hundpromenad, rullskidspass, cykling, simning, löpning, tennis, minigolf, träning i utegymmet eller vad man bäst tycker om att göra.


Bild Sara.

KEBNEKAISE

I dag har jag varit upp på Kebnekaises sydtopp, 2097,5 meter över havet. Häftig naturupplevelse! Utsikten på själva toppen var inget att skryta med, men utsikten påvägen upp var magiskt fin. Lugn topptur och vi kunde njuta av naturen. Är riktigt sugen på att gå upp igen, för att se vilken tid jag skulle kunna ta sydtoppen på – upp och ned. Fick även upp ögonen för ”klättring”. Lätt klättring, men kul att testa något nytt. 

Dagen bjöd på fyra årstider – älskar det!

POLCIRKELN 

I går tog jag mig till Polcireln för att möta upp Viktor. Regnet hade börjat några mil innan Polcirkeln. Har stannat på fina platser längs vägen. Tog en extra tur till Lantto, för att ordna med nattens boende. Under denna tur (i bil – för min del) regnade det kraftigt på Viktor under hans nästkommande 70 km. 

Är extremt tacksam över alla snälla människor som tänker på Viktor och stöttar honom längs denna resa, på cykel från Smygehuk till Kebnekaise.

Förstår varför Sofie älskar Lappland. Naturen är så fin. Det känns sunt att skogen får leva vidare. Lappland utgör ungefär en fjärdedel av Sveriges yta och är också Sveriges största landskap, och kallas ibland ”Europas sista vildmark”. Mer vildmark, tack!