Av Har så här långt spenderat mestadels av helgen på Eriksdalsbadet här i Stockholm. Den här helgen pågår Masters SM både i simning och simhopp. Jag känner blandade känslor för simningen. Tycker att det är en grym träningsform. Är otroligt glad att jag på ”äldre dar” lärt mig simma frisim. Önskar att jag hade haft med mig det från barndomen.
Vi är en rätt så sportig syskonskara men simning har inte funnits på agendan, mer än att fylla en tavla med simmärken eller vad man nu kallar ”baddaren” och allt vad det var. Lustigt nog har tre av oss fyra träffat partners som har tävlingssimmarbakgrund och två av dem simmar den här SM-helgen. Jag fascineras av just simmare och deras driv till simningen och mycket annat i livet. När jag sitter som åskådare på Masters SM önskar jag att jag kunde starta från startblock/pall och voltvända.
Kanske är dags att förverkliga den önskan. Har dock en liten mental tröskel att ta mig över innan jag är där. Men jag vet också vilken härlig känsla det är att ta sig över trösklar. Under en helg som denna märks de tydligt att simmarvärlden har extremt mycket glädje och gemenskap. Det är så mycket team-känsla trots högst individuell sport. Det skojas, skrattas högt och hjärtligt. Klappar varandra på axeln och hejar på.
Om du inte följer morgondagens starter från Eriksdalsbadet finns det möjlighet att följa dem live HÄR.
Av