I morse tog jag mig äntligen upp och ut till jobbet efter en hel vecka med hängighet och feber. Jag möttes av härligt solsken när jag kom in till stan. En underbar start! Dessutom kände mig hyfsat pigg. Men det går verkligen upp och ner. Nu är nästan muskelvärken värst och hur det tidvis vattnas i ögonen och jag känner mig ”minifebrig”.. Det onda i mina muskler påminner mig inte alls om en skön träningsvärk utan mer en obehag känsla i kroppen.
Mentalt lever jag fortfarande i drömmen om att ta mig igenom Tjejvasan imorgon. Skidorna är preppade och kläderna är nedpackade. Hur det nu än blir så åker jag upp och stöttar min man och kamraterna Kenth och Sara som ska åka. Jag vill så mycket. Jag vet att man alltid kan starta och bryta om det skulle vara nödvändigt. Vilket dock inte känns som min grej. Ta det lugnt skulle också kunna vara ett alternativ.
Tjejvasan kommer att bli en spännande tävling i år. Det blir ett starkt och härligt startfält med blandannat Ida Ingemarsdotter, Maria Rydqvist, Sofia Bleckur, Anna Haag, Sara Lindborg eventuellt Hanna Brodin. Inte minst Långloppsspecialisterna Susanne Nyström och Jenny Hansson.
När jag tidigare idag frågade Anna Haag om ett bra tips till oss motionärer, blev hennes hälsning till oss…
”Kom ihåg att dricka så ofta du kan under loppet och inte klä dig för varmt.. :-) Lycka till!!”
Stort lycka till nu! Det kommer gå kalasbra för er alla fyra tror jag! Men som sagt, om du är sjuk tycker jag inte du ska starta. Det blir nog fint isigt före i morgon i alla fall!
Tack detsamma! Min start är ännu oklar. Men viljan är stark just nu. Men jag ska inte vara dumdristig. Tydligen för gammal för sånt. ;)
Jag hoppas du känner dig tillräckligt fräsch för att åka. testa att bara åka och njuta med ett leende!
Tack snälla Sofia! Det hoppas jag med.
Hoppas du åker! Jag hade aldrig pallat att stå vid sidan!
Pilla jag tänkte på din kommentar när jag satt vid frukostbordet på lördagen ”jag hade aldrig pallat att stå vid sidan” TACK!