Då blev det en ny vecka väldigt snabbt igen och den rullar redan på i ett rasande tempo. Misstänker att träningen kan bli lite lidande den här veckan. Jag ska bli äldre och kommer att få besök av familjen som vill vara med och fira. I höstas hade jag storslagna planer för hur jag skulle fira den här dagen. Men jobbet och renoveringen tog all min energi och jag lever fortfarande på den stora festen vi hade den 24 juli 2010. Tack alla fina som var med och gjorde vår dag då. Den här dagen kommer säkerligen bli storslagen på sitt sätt, med tanke på de underbara människor som jag ska få umgås med.
Träningen är dock viktig för att jag ska orka och må bra. I går lyckades jag klämma in ett cykelpass på kvällskvisten. Det blev ett pass på 3,6 mil. Det jag speciellt gillar med att cykla landsväg, är att det är rogivande och lättillgängligt. Jag gillar att man kommer långt på relativt kort tid. Planen igår var att i mina mått mätt, köra på i ganska bra tempo. Det kändes som att jag lyckades hyfsat bra med att uppnå det. Tycker dock att det är lite av ett gissel att köra utan klocka både nu på cykeln och löpningen. Båda verkar nämligen ha sprungit och gömt sig. Kanske finns det en mening… Kanske inte… Man vänjer sig snabbt med att kunna styra och pusha sig själv efter klockan och tiden. Just under cyklingen speciellt kan jag sakna klockan/cykeldatorn som ett riktmärke under passet. Jag längtar efter att bli snabb OCH uthållig på cykeln.
Vad längtar du efter?
Ha nu en fin vecka!
Hej Åsa!
Jag längtar också att bli snabb och uthållig på cykeln.
Jag brukade hålla på med landsvägscykling för 10 år sedan men har inte cyklat sen dess. Skaffade förra året en cyclo cross cykel som jag nu i sommar tagit i användning.
Man märker ju att kroppen kommer inte mera ihåg hurudant det var att cykla..orkar nog cykla rätt så långt..men det går långsamt. Idag var jag på min första lite längre pass, det blev nästan 19mil, men det tog 1h och 20min..så långsamt gick det framåt..men glad är jag att jag åkte iväg.
Sakta men säkert !!