Årets första träningspass

Dag två på 2016 och jag vilar från träning.

Årets första dag startade med sovmorgon, långpromenad tillsammans med nära och kära därefter ett intervallpass på cykel med efterföljande middag och vinprovning. Känns som en bra start.

This year, I’ll do things I didn’t know I could do. And I might not be great at them, at least at first. We’re all beginners at the beginning.

Craft_cycling

Mer cykeltänk i gruppträningssalen

En reflektion och insikt som jag analyserat utifrån mig själv under den här träningsveckan är att, jag verkligen gillar genomtänkta upplägg på cykelklasser. Vem vill inte ha det?, tänker jag då.

För det mesta upplever jag att jag träffar rätt och att instruktören ofta är väldigt cykelintresserad och tycker att det är roligt att förmedla tanken med passet, men inte alltid. I korta drag tanken och varför. Jag förstår att det inte är det lättaste och att det kräver erfarenhet och tid. Är inte alls säker på att jag skulle lyckas förmedla det själv. Jag är ingen cykelinstruktör. Att kunna förmedla sitt budskap är viktig och den som har mest kunskaper kanske inte alltid är den som ska stå för kommunikationen. Det kanske kan vara den som utbildar kommunikatörerna och så vidare. Vi har olika styrkor som kommer naturligt. Som ledare måste man även öva på de sidor som inte kommer naturligt.

Precis som när man går till tandläkaren eller anlitar en advokat så förväntar jag mig expertisen, då även när jag köper en träningsrelaterad tjänst. Själv tycker jag om att träna i grupp, men inte alltid. Jag kan tycka att det ger mycket energi att träna med många runt omkring mig. Men för att få ihop det med de individuella behoven behöver jag även träna på egen hand. För mig är en cykelklass mer än att bara bli helt slut och svettig. Jag vill bli stark och snabb gärna genom någon slags uttänkt bana. Att vi alla har olika behov kan bli knepigt att ta hänsyn till på ett gruppträningspass. Där får vi ta ett eget ansvar och anpassa.
Vad kan man ställa för krav på ett cykelpass idag? 

I veckan hamnade jag i en sådan situation där jag aldrig greppade passupplägget. Saknade kontinuiteten och syftet med passet. Jag förstod vad instruktören sa (till viss del), men jag förstod inte helheten och vad tanken var med passet. Att vi skulle bli helt slut och svettig. Javisst. Att vi absolut inte fick lata oss. Men vem går på ett cykelpass för att lata sig? Rent krasst tycker jag att det känns trist att instruktören då förutsätter att vi ska lata oss. Kan tycka att det finns bättre sätt att peppa på. Men här är vi också så olika. Vi går igång på olika saker. Det är jag fullt medveten om. Det finns massor med potential i alla gruppträningsinstruktörer som finns. Kanske måste arbetsgivaren kolla mer på kundkrav? Vad vet jag.

Såg inte ut att vara ensam om att bli konfunderad under det här passet. Tycker att syftet är mer intressant än att vi trampar i takt till musiken. På en annan typ av gruppträningsklass kan takten vara extremt viktig. För min del behöver det inte vara så komplicerat upplägg. Tänker mer att det kan vara intressant att få veta vad instruktören har planerat för de här femtio minuterna eller vad det nu kan vara. Det här inlägget handlar absolut inte om att peka ut någon, utan jag vill mer belysa att jag tror att kunden kommer ställa allt mer högre krav och jag tror att träningsbranschen/ arbetsgivaren måste förbereda sig på det.

Jag tror själv på konkurrens och att det ökar nivå och kunskap inom det mesta. Konkurrens behövs. Ni som har det inom er och sitter på gedigna kunskaper och erfarenheter. Ge er ut på gymmen och vägled oss som vill ha bra cykelträning i cykelsalarna. Konkurrera för att öka kunskapen bland kollegorna. Gå på varandras klasser och be om feedback. Många deltagare idag cyklar mycket utomhus. Precis som med löpningen har cyklingen exploderat och fortsätter förmodligen öka i takt med cykelgrupper och triathlonföreningar. Tror som sagt att fler och fler tänker att cykling inomhus ska kunna vara en del av cykelträningen, mer än att gå dit för att ”riva av sin träning”. Utifrån mig själv blir kvalitén mer viktig för att kunna hänga med i vardagstempot. Kanske är det här storstadssyndromet?  Jag relaterar förstås till mitt liv i Stockholm.

Många branscher idag har dilemmat att gemene man anser sig kunna mycket själv när de ringer exempelvis läkaren. Ett resultat av all den tillgängliga fakta som vi har nära tillhands på nätet. Det kräver att specialisten måste ha mer självförtroende och vara mer övertygande med sina kunskaper och beslut. Hela livet är en utvecklingskurva och övning. Det krävs förstås ett genuint  intresse för att kunna övertyga.

penna2 Tankar från mig som kund

På bilden den skönaste cykeltröjan någonsin från Craft!

cykel

EN BÄTTRE TRÄNINGSDAG

Igår hade jag en av de där träningsdagarna i en drömvärld. Det är många faktorer som spelar in på en bra dagsform och en bra träningsdag. En vanlig dag får jag till en till två timmar med träning som ger mig kvalité. Jag har blivit bättre och bättre på att lyssna till kroppens signaler. Det ger mig ingenting att gå och träna en dag då jag kanske fått göra avkall på sömnen, av olika anledningar som jobb och andra aktiviteter. Försök att fokusera på det som får dig att må bra. Då kommer mycket annat på köpet.

Gårdagen bjöd på ledig dag. Bra med sömn och bra intag av energi.

Jag träffade människor jag tycker om både spontant och planerat.

Dagen avslutades med ett bra möte på Nike. 

TRÄNING

Kondition- Cykelpass

Lättare styrka-  Fokus på bål (rygg, mage, armar, axlar och ben)

Rörlighet- i 38 graders värme i form av Organic Bodywork™

cykel11

EN SELFIE FRÅN MORGONTRÄINGEN.