SEPTEMBER OCH NYA MÅLSÄTTNINGAR

Personligen tycker jag att september är en perfekt månad för att sätta upp nya målsättningar. Jag är inte så mycket för nyårsafton och nyårslöften. Däremot tycker jag att hösten är fin, på så många sätt. Ni vet, den där pirrigheten och nyfikenheten, när jag kommer från semester, oftast utvilad med klara tankar. Grundträningen och jobbet kan starta! Färgerna sprakar.

Det här året har inte alls blivit som jag tänkt mig, vilket det sällan blir, trots att jag hade den här höstkänslan för ett år sedan. Fick en hjärtsäcksinflammation tidigt på året, mina tävlingsplaner kastades om. Valde att inte sätta någon press på mig själv, samtidigt som jag kände mig mer taggad än någonsin, för att komma igång med träningen och försöka göra ett bra jobb på alla plan. Fick hålla tillbaka och kände mig allmänt skör. Från gott självförtroende till svajande självförtroende. Det är det här som kallas, LIVET.

Är extremt tacksam att jag världens bästa support runtomkring mig. Oavsett prestation finns de där – stöttar och utmanar. Trots att jag kanske misslyckas, spelar det ingen roll för vare sig mig eller dem. Det spelar möjligtvis roll får några, men det måste få förbli deras bekymmer… Oavsett om självförtroende svajat så finns självkänslan där. Den känslan får ingen i världen ge sig på.

Tacksam för en planlös sommar, vad det gäller träningen, vilket gjorde att jag testade Swimrun för första gången. Som det brukar heta – ”Inget ont som inte har något gott med sig”. Nu har det inte blivit fler än två tävlingar så här långt, förutom Almedalsloppet (löpning) som kändes helt ok. Swimrun-premiär och vinst! En tredjeplats i mixklassen tillsammans Viktor.

Har börjat skissa på tävlingsplaner för 2018, känner mig taggad och började köra efter nytt och fräscht träningsprogram, med start nu i fredags – den 1 september. Det känns riktigt roligt! I dag blev det första långcyklingen på länge. Finns det något bättre tillfälle för att reflektera. Träningen gör verkligen gott på så många plan. Kroppen stärks inte bara fysiskt utan även mentalt. Mål och storslagna planer är såklart inga garantier för att lyckas, men det ökar ändå sannolikheten att nå det vi är ute efter.

JUNISKÄR SWIMRUN

Swimrun i Juniskär – 4500 km simning och 16 löpning. Tävlingsbanan går från ö till ö, in i vikar och genom skogsterräng, på stig, grusväg och några partier av “rock-hopping”. Fin skärgårdsmiljö!

Har genomfört min andra Swimrun och jag gillar det. Swimrun är kul – just för att det blir en upplevelse att dela tillsammans med lagkamrat, inte minst i fin miljö.

Fick förmånen att tävla tillsammans med min man, på Juniskär Swimrun – Team Takringen. Vi kom till Sundsvall redan sent på torsdagen, fick en härlig semesterdag under fredagen  – hundpromenader, vila, god mat och bad tillsammans med min brorson. Perfekt uppladdning!

Viktor var fortfarande sliten efter 210 mil på cykel genom Sverige, men vi beslöt oss för att testa…

Han var som vanligt stark på simningen och drog mig på samtliga simsträckor. Jag hade då sparat på mina krafter och var sugen på att springa när vi kom upp från simsträckorna. Någonstans under klipplöpningen – kan jag ha dragit omkull Viktor, om det inte var så att han föll utan min “hjälp”. Hoppas att det var det senare, då han fortfarande har sviter från detta fall.

Team som kom efter oss var omtänksamma och stannade för att se hur det gick, snälla omtänksamma medtävlande. Vi fick gå mycket efter det, då Viktor hade riktigt ont i sidan av mage/rygg.

Önskade tyst för mig själv, att Viktor skulle kunna fortsätta. Målet blev målet. Vi blev omsprungna av fler och fler lag. Vi gjorde vårt bästa med tanke på förutsättningarna. Jag njöt av naturen och dagen. Fantastiskt publikstöd längs hela banan, på det stora hela – en väldigt fin bana. Glad att vattnet var lugnt under de mest öppna delarna av simningen.

Vi lyckades komma in på en tredjeplats i mixklassen. Det blev prisutdelning och en After Swimrun, där det bjöds på fina burgare från Restaurang Apa.

 

SWIMRUNTRÄNING

Nyupptäckt träningsform. Jag har simmat och jag har sprungit tidigare, men inte sammansatt – simning och löpning om vartannat. I dag testade jag och Viktor att köra med lina mellan oss. Blev dragen på simningen och fick dra på löpningen tillbaka. Rättvist. Har mycket att lära om Swimrun.

Med tanke på en riktigt dålig träningssäsong så här långt, kan det vara så att jag får nöja mig med att springa och simma för skojskull, samtidigt som jag jobbar mig tillbaka på cyklingen. Med det menar jag inte att träning ska vara trist. Mina målsättningar är lustdrivna, och jag går igång på mål. I år blir det en heldel kortsiktiga mål, anpassade efter hälsan, och 2017 kan därmed beskrivas som ett mellanår så här långt.

Är riktigt taggad inför kommande träning och nästa års målsättningar.

Tyckte att jag fick en relativt bra motionärsstart i mitt genomförande av två 70.3-tävlingar. Vill jobba mer utifrån det och uppleva fler intressanta tävlingsbanor. Till min stora besvikelse blir det en hel Ironman i Haugesund 2018. Jag som var så taggad på att köra en 70.3 i Haugesund 2018.

MAT EFTER SWIMRUN

När vi kom i mål på Stockholm Swimrun serverades det banan, smörgåsar och yoghurtdryck. Personligen brukar jag bli sugen på salt när jag kommer i mål.

Min önskelista i målgång:

▪️Saltgurka

▪️Salta fiskar

▪️Lättsaltade chips

▪️Alkoholfri öl

OTIPPAD SWIMRUN-PREMIÄR

Vet inte riktigt var jag ska börja. Har haft en riktigt rolig dag tillsammans med Helena Bjälkemo. Får börja med att tacka Helena – för det hon som var den starka i går.

Efter vårt första swimrunpass på Hellas Swimrun, startade vi en dialog om att efteranmäla oss till Sprinten på Stockholm Swimrun. Jag kände att det vore kul att köra med Helena som är en fantastisk person.

Fick feber och halsont under helgen (då jag dessutom hade anmält mig till triathlonhelg med Aktivitus) – så typiskt! Blev osäker på om jag skulle våga köra en tävling på det. Har blivit så feg sedan jag fick hjärtsäcksinflammation nu i februari. Vill verkligen lyssna på kroppen, även om huvudet ALLTID vill mer. Det var så sjukt ovärt det att bli så sjuk som jag blev. Åter till Swimrun och vad detta inlägga ska handla om.

Helena och jag har haft kontakt under veckan och uppdaterat varandra med status och dagsform. Jag har inte riktigt orkat fundera över utrustning. Viktor uppmuntrade mig till att testa Swimrun i Hellas nu i torsdags, för att se om kroppen är någorlunda ok och den kändes helt ok, om än ringrostig.

Skickade ett meddelande till Helena. Något i sil med, ”att vi kör om jag lyckas låna en swimrundräkt”. I fredags efter jobb, tog jag mig till Trispot – där de var positiva och peppande till detta. Lämnade butiken med en swimrundräkt i väskan. Skämtsamt ville de enbart ha en vinst i motprestation. Haha okej! En som varit sjuk i princip hela VT 2017 och En om är gravid. Även om jag vet att Helena är ruskigt snabb oavsett graviditet eller inte, kändes det inte realistiskt att tro på vinst i en sport som är ny för oss båda.

Lämnade Trispot och skrev till Helena, med en bild på mig i dräkten
”Ingen återvändo!!” 

Vi skulle ju trots allt göra detta med inställningen att testa och ha kul.

I går morse var vi på plats vid Stora Skuggan, för att efteranmäla oss till sprinten. Vi anmälde oss, fick ett startnummer, ett startnummer som visade sig sakna chip. Vi registrerade oss på nytt, fick ett nytt statnummer, som även det saknade chip. Tredje gången gillt – fick vi vårt startnummer, men någon ananas namn och typ, TEAM Vardagspuls eller något som speakern ropade ut när han fick syn på oss. Jaja – nu var det dags att lägga energi på uppvärmning och lämna startlappsstrulet. Vi hade chip och joggade i gång innan det var dags att ställa sig på start.

Hittade en bra plats – längst fram, haha!

Blev omsprungna av några lag på väg ner till första simningen. Vi hade bestämt att inte rusa, så vi höll oss till plan. Ner i första simningen, som var något kylig vid första mötet med vattnet. Vi simmad något långt ut på banan, men vi båda klarade oss från total panik, vilket alltid är en bonus.

Efter löpning och ytterligare simning, för att sedan komma upp på tredje löpningen – ropade Viktor på oss, ”Ni är fyra eller femma totalt”. Under sista simningen tappade vi,  fick sällskap av ett helt gäng i vattnet. Jättedålig simning av mig på sista sträckan, trots den extremt korta sträckan.

Upp på sista löpningen– Helena är sjukt stark och jag har dessvärre ingen fart i kroppen. Möjligt att det handlar om sjukdom och sämre kvalité på träning sedan en lång tid tillbaka, ointressant för er – men viktigt för mig att utvärdera och hålla koll på kroppen. Det finns alltid massor med förutsättningar och ting att förbättra och ta hänsyn till. Bokstavligen – ”hängde” jag efter Helena. Började dra av mig badmössan och tappade den två tre gånger – blev stum i benen, luftröret blev till sugrörsmodell. Fick några negativa tankar till mig, vill ju inte stumma helt och frågade Helena om det vara ok att hålla farten som vi hade. Vi höll en fart som jag normalt sätt ska kunna hålla längre än 3000m. Helena fick dra ner på tempot då vi var tvungna att ha 10 meter mellan oss som mest.

En stark och en helt stum. Dagsformen för Team Helan och Halvan i dag.

Det värsta och det bästa med att prestera i lag, är att jag inte kan vika mig. Jag bet ihop, hostade, snorade och undrade vad f***n kroppen höll på med– allergi eller sjukdom!? Har testat allergitabletter, men de biter inte…

Viktor stod cirka 400 m innan mål och peppade oss, tack! Vi kom in i mål och det visade sig till vår glädje att vi var första damlag i målfållan. Kul som sjutton!! Vårt mål var att inte komma sist av alla, på sprinten. Kul debut – nästa gång har jag förhoppningsvis kryat på mig och är i bättre slag.

Summa summarum – jag är förstås nöjd med vinsten, men jag inte helnöjd med min egen prestation. Låter bilden nedan tala, jag sneglar efter målgång.

SPRINT PÅ STOCKHOLM SWIMRUN

LEG    RUNNING SWIMMING
1 900 m 300 m
2 900 m 350 m
3 400 m 150 m
4 3 700 m


TACK Helena för grymt teamwork, tack till Helenas pappa och Viktor som hejade fram oss, tog bilder och i stöttade. Tack Trispot för att ni gjorde det möjligt med kort varsel!

Konstaterar att man blir rik på Tigerbalsam när man vinner Swimrun sprint. Kom hem med en “livsförbrukning” Tigerbalsam. 2000 kr för att köra sprinten var i mina ögon en saftig slant.

SWIMRUN

Nu har även jag testat Swimrun –
vilket visade sig vara riktigt kul, och jobbigt för den delen.

Stressade i väg från jobbet i torsdags. Kände av något skumt i halsen. Stannade till på Urban Deli i Sickla, köpte en stark ingefärashot och rullade vidare mot Hellasgården, där jag skulle testa swimrun och swimrundräkt – för första gången. Fick sällskap av Helena, som också gjorde sin swimrunpremiär, gravid dessutom.

Trispot var på plats och hade våtdräktsprovning –  fick möjlighet att testa swimrundräkt, närmare bestämt en Zone3 Evolution, som satt bra när jag väl fick den över rumpan. Fick sällskap av Helena hela vägen under första varvet. “Team Zone3 Evolution“, vi körde inte uttalat i team, men det var trevligt med sällskap och vi råkade ha matchande dräkter.

De kändes verkligen som att Hellas Swimrun var ett bra första swimrunpass för en som precis upptäckt swimrun – så som för proffsen. Alla var sjuk snabba! Det blev ensamt där bak i fältet, men vad gör väl det – när man kan njuta av naturen. Fick lite värdefulla tips innan loppet, men har massor kvar att lära.

Lärdomar från torsdagens pass.

  • Stäng dräkten mellan löpning och simning – blir onödigt mycket vatten i dräkten.
  • Dolme – eller något som gör att benen flyter bättre, allra helst eftersom jag är en svag simmare och ännu sämre med skor. Fungerade betydligt bättre att simma med skor när jag hade min våtdräkt, som gav benen bättre flyt.
  • Snabbstörning på skorna– för att slippa stanna och knyta skorna efter simningen.

Hellas Swimrun körs på torsdagar kl 19, med start kl 19.30. Loppet går på en tvåvarvsbana, på totalt 6 km löpning och 2 km simning. Numrerad badmössa delas ut i starten och utrustning är valfritt, och man behöver inte köra i team.

UTÖ SWIMRUN

I morse ställde vi klockan för att åka till Utö och följa Utö Swimrun, och framför allt Team Garmin – som dagen till ära även vann tävlingen.

Älskar havet och vattnet – så fin start på dagen att sätta sig på färjan över till Utö. Vi valde att jogga några kilometer på ön, för att kunna följa tävlingen från olika delar av banan. Summa summarum en fin dag på många sätt.

SWIMRUN

Nja inte riktigt så. Jag gick ner till vattnet och simmade och sprang efter det. Sprang inte direkt direkt. Ni vet sådär i baddräkten. Bytte till linne och shorts och kutade iväg på en 3.5 kilometersrunda. Blir lite ledsen att löpningen inte funkar. Vet att det här med ryggen kan ta tid och att jag måste ha tålamod. Typiskt att tålamodet knappt finns där.

Kan säga att det var friskt att simma i Stockholmshavet nu. Men skönt! Viktor kommer köra Open Water- kurser för alla som känner sig redo. Start nästa torsdag. För er som är intresserade det kommer mer information senare. Vill du veta nu kan du hoppa med i gruppen Simma på Facebook.

SWIMRUN

SWIMRUN

Swimrun på Värmdö

Speedo Swimrun på Värmdö

Nike Running