SWIMRUN-TIDER

Livet gick från snö och skidåkning, rakt in i högsommarvärmen – redan i början på maj kom sommaren och tog mig med storm. Den bästa maj på många år, på många plan. Kan inte annat än njuta av livet, vad det har att erbjuda just nu. Alla möjligheter till att cykla, springa och simma i värmen.

För att inte tala om – bada! Bada, där är jag i paritet med Usain Bolt på 200 meter. Mitt hår börjar liknas krusig trädlav. Ni som vet, ni vet. Att vara har lockigt hår, och älska bada – är inte den bästa kombon. Men hur ska man kunna undgå att ta ett dopp när badtillfälle ges?! Man ska njuta av livet, säger de.

Har tillsammans med Helena påbörjat någon slags swimrun-träning igen, det var ett år sedan sist, då startade vi det här med swimrun, och gjorde premiär med en brakstart på tävlingen – Stockholm Swimrun. Oklart hur vi kunde vinna där… Det verkar vara något av vår filosofi, när vi kommer till just swimrun, att blunda och ”bara” köra. Tror vi båda gör det med skräckblandad förtjusning. Det bästa med swimrun är att jag får längta efter löpningen. Båda har tidigare varit individuella idrottare, vilket gör det extra skoj att teama upp.

More to come!

SWIMRUN

Nytt år, nya mål och nya utmaningar.

Bestämde kvällen innan Stockholm Swimrun 2017, att jag skulle starta tillsammans med Helena. Första tävlingen för oss båda. Jag hade ingen swimrundräkt, men Trisport var snälla och lånade ut en dräkt – alltså ingen återvändo. Jättekul race! Inte enbart för att vi vann. Tror snarare att vi vann just för att vi hade kul. Min uppfattning är att man vinner mycket på att ha roligt. 

SEPTEMBER OCH NYA MÅLSÄTTNINGAR

Personligen tycker jag att september är en perfekt månad för att sätta upp nya målsättningar. Jag är inte så mycket för nyårsafton och nyårslöften. Däremot tycker jag att hösten är fin, på så många sätt. Ni vet, den där pirrigheten och nyfikenheten, när jag kommer från semester, oftast utvilad med klara tankar. Grundträningen och jobbet kan starta! Färgerna sprakar.

Det här året har inte alls blivit som jag tänkt mig, vilket det sällan blir, trots att jag hade den här höstkänslan för ett år sedan. Fick en hjärtsäcksinflammation tidigt på året, mina tävlingsplaner kastades om. Valde att inte sätta någon press på mig själv, samtidigt som jag kände mig mer taggad än någonsin, för att komma igång med träningen och försöka göra ett bra jobb på alla plan. Fick hålla tillbaka och kände mig allmänt skör. Från gott självförtroende till svajande självförtroende. Det är det här som kallas, LIVET.

Är extremt tacksam att jag världens bästa support runtomkring mig. Oavsett prestation finns de där – stöttar och utmanar. Trots att jag kanske misslyckas, spelar det ingen roll för vare sig mig eller dem. Det spelar möjligtvis roll får några, men det måste få förbli deras bekymmer… Oavsett om självförtroende svajat så finns självkänslan där. Den känslan får ingen i världen ge sig på.

Tacksam för en planlös sommar, vad det gäller träningen, vilket gjorde att jag testade Swimrun för första gången. Som det brukar heta – ”Inget ont som inte har något gott med sig”. Nu har det inte blivit fler än två tävlingar så här långt, förutom Almedalsloppet (löpning) som kändes helt ok. Swimrun-premiär och vinst! En tredjeplats i mixklassen tillsammans Viktor.

Har börjat skissa på tävlingsplaner för 2018, känner mig taggad och började köra efter nytt och fräscht träningsprogram, med start nu i fredags – den 1 september. Det känns riktigt roligt! I dag blev det första långcyklingen på länge. Finns det något bättre tillfälle för att reflektera. Träningen gör verkligen gott på så många plan. Kroppen stärks inte bara fysiskt utan även mentalt. Mål och storslagna planer är såklart inga garantier för att lyckas, men det ökar ändå sannolikheten att nå det vi är ute efter.